När man får sova tops en sisådär fem timmar på ett dygn blir man riktigt trött. Max tycker just nu att det är lite läskigt att vara ensam i rummet. Och pappa duger då rakt inte som sällskap för:
1. Pappa har ingenting att bjuda på sådär mitt i natten (för flaska kan man ju inte dricka ur) och
2. Pappa svär mest över att han måste sova och att han minsann tänker hämnas när Max är 15 och vill sova och det blir lite tjatigt att lyssna på i längden, och
3. Pappa ser ingenting på natten, och missar nästan spjälsängen när han ska lägga tillbaks terroristen däri, med följd att Max slår skallen i huvudändan vilket inte är så populärt.
Så det blir ju jag då som får försöka övertala Max att det faktiskt inte är så läskigt att sova själv. Och det går ju sådär lagom bra tills jag försöker åla mig ur rummet så tyst som möjligt. "PING!!!" Jag hör hur ögonen slås upp, innan det följs av ett förorättat jämmer. Så inte så mycket sovandes alltså.
Så här trött är jag:
Vi köpte en ny vattenkokare efter att maken brände sönder två kastruller (dumskallen glömde bort att vattnet kokade hejvilt på spisen), men när man är så trött som vad jag är glömmer man lätt saker. Såsom att man har köpt en ny vattenkokare. Fyller upp vattenkokaren med vatten med ögonen halvöppna, sätter på plattan på 6an och på med vattenkokaren. Går och hämtar blöjor för att byta på Max när det börjar lukta bränt. Resten kan ni ju fundera ut själva... Så nu har vi en platta som är förstörd, en vattenkokare som är kaktus (och jag tror inte garantin gäller om man försöker värma den på spisen) och inga kastruller.
Tillägg så man kan ju undra vem som är dumskalle i det här fallet. Stackars barn om de ärver våra anlag. Fast två negativa blir ju positivt om jag inte minns fel, så det finns ju faktiskt hopp om att de blir jätteintelligenta...
Så här trött är Max. Inte.
Men han är mitt lilla charmtroll, och lika viktig för mig som luften jag andas!